Att jag var en riktig pajas kan vara svårt att tro idag, men det var jag. Skulle alltid göra mig lustig, göra konstiga saker, berätta roliga historier osv.
Oftast lyckades jag, men en gång misslyckades jag nått så kolossalt!
Jag och Andréa kom in på läger förut och jag kom att tänka på seglarlägret jag blev tvingad att gå på när jag var elva. Jag gjorde fanimej pinsamma saker varenda dag på det lägret, jag skojar inte. Det mesta har jag nog förträngt, men jag kommer aldrig glömma den gången då jag skulle berätta en rolig historia inför alla.
Innan varje måltid samlades vi i seglargrupperna och hade tävligar och grejer för att se vem som skulle få gå och äta först. En gång frågade ledarna om någon kunde en rolig historia. "Jag kan en", säger jag och iklädd turkosa silkes-shorts och senapsgul/lila mönstrad fliströja ställer jag mig i mitten så alla kan se mig och säger;
Det var en gång en Bellman som satt och åt på en brygga
Då kom en poliskonstapel förbi och sa:
- Man får inte äta på bryggan
Då svarade Bellman:
- Jag äter inte på bryggan, jag äter på en macka
...........................
Ingen skrattade. INGEN!
Dom tysta sekundrarna efteråt kändes som flera minuter, innan tillslut en ledare bröt tystnaden med ett litet skratt och skickade iväg oss till matsalen...
Pajas irl, pajas på bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar