Blögga.

Förr skrev jag om massa saker här på bloggen. Oavsett om det handlade om en märklig sits på vagnen, att jag var förbannad på något, känslor eller bara en tanke som cirkulerade i lillhjärnan min.

Nu skriver jag mest om musik. Så fort jag skriver om något som inte rör det ämnet och möjligen om jag hittat på något särskilt, så känns det.. märkligt.

Huvudsyftet från början var att jag skulle kunna ventilera mig här, men det kan jag inte riktigt längre. Och det kanske är lika bra? Kan känna att jag var alldeles för öppen när jag började skriva för en jävlans massa årsedan.

Kom att tänka på detta när jag googlade mitt namn och jisses vad många träffar, gamla bilder och annan skit som kommer upp! Dock är jag ju inte ensam om att heta Sandra Dermark, så den andra damen bidrar ju också med träffarna..

NEJ, jag är alltså inte ensam om att heta vad jag heter och vilken CHOCK jag fick när jag såg det! Här går en och tror att hon är unik, men icke!

Iallafall. Funderar på om jag ska fortsätta skriva eller ej? Inläggen kommer ju allt mer sällan. Men ni är ju ändå ett stadigt gäng som läser, trots att den i princip bara handlar om det jag gillar mest..

Nåja. 

Bjussar på en finfin gammal goding (enligt mig) med bandet som gick på repeat medan jag storstädade klart lyan tidigare idag.